Oh..

i torsdagsnatt kom jag till oslo. ljuva, ljuva oslo.
resan gick bra, dock krockade vi, men det gick bra. andra bilen tog den hårdaste smällen, och som tur var kunde vi fortsätta köra efter ett par timmar med skadepappers-skrivande och diverse.

i fredags kom linnsoppan hit, och det är underbart att träffa henne igen! finns få som är så härlig som hon. och det är underbart att träffa maria igen. jag hatar att vara så långt ifrån henne.
igår var vi ut, hade en riktigt kul kväll med massa härliga människor och billig öl. idag har varit flummdag utan dess like, ingen av oss har kunnat prata ordentligt, och vi har skrattat massa, gått på loppis - tråkigt, druckit världens godaste chailatte, och ätit sushi!
snart ska vi göra oss pena och ge oss ut för en kväll med massa dans och förhoppningsvis härliga människor idag igen.

jag älskar oslo. när jag hr kommit hem från resan vill jag flytta hit. det kändes som att komma hem, och det var ett tag sen jag var så här glad! det är skönt att vara riktigt glad igen!

på måndag är det back to reality igen, men det är bara drygt en och en halv månad kvar nu. det fixar jag.

adios.

det är verkligen som en berg och dal bana att vara här.
ena dagen går allt ändå hyffsat, och jag mår rätt bra, men nästa dag kan vara helt tvärtom, med ångest, nära till tårarna och jag vill bara åka hem.
enda dagen jag egentligen mår riktigt bra är lördagar.
nu är det tio veckor kvar, lite mindre faktiskt. och december har jag bestämt mig för att räkna bort, eftersom det bara är typ två veckor, och då får jag räkna ner. så det är bara resten av oktober och november kvar, skulle man kunna säga.
men jag är trött på att inte veta hur jag ska må från ena dagen till den andra.

det är fruktansvärt påfrestande att vara såhär. jag som aldrig har varit en sån som längtar hem.

plus att jag har alldeles för mycket tid att tänaka, och älta. vissa dagar kan jag stå och inte tänka på någonting, över huvudtaget. bara sjunga en låt om och om igen i åtta timmar. men vissa dagar är det tankar som går runt, runt. tänk om, tänk om, tänk om.
jag hatar att tänka tänk om, för man kan ju ändå inte ändra på nått man redan gjort.

annars är min nacke körd. i fredags kunde jag knappt vrida på huvudet, men det blev lite bättre framåt dagen. nacken är dock fortfarande knäpp, jag har lite svårt böja huvudet bakåt, och åt ena sidan. erika skulle bli galen om hon såg hur vi står och jobbar, men dock ingenting man kan ändra på.
tur att det inte är så länge igen. jag vill hem nu!!!!!!!

åh, maskinbyggandet har gått åt pipsvängen båda dagarna nu. jag gruvar mig inför imorrn. det borde gå bättre, men med min tur lär det väl vara nått mitt huvud glömt att snappa bort.

jag har ont i magen, antagligen för att jag har ångest just nu, och för att jag inte vill kliva upp imorrn.
jag vill bara lägga mig ner och gråta.

mamma ringde idag iaf, det var skönt att prata med henne. jag saknar henne. jag vill hem.

idag børjade jag o elin 06.00. jag var trøtt. jag har inte sovit mkt innat, jag har vaknat många gånger, och førsøkt komma ihåg och tænka igenom hur fan jag monterar ihop den dær jækla maskinen?
anyhow, væl på jobbet gick det, surprise, s k i t, rent ut sagt. jag kom inte ihåg nånting? blackout, kallas det visst. gick till och med sæmre æn vad jag trodde. så då kænde man sig lite lagomt dålig, kan inte ens bygga ihop en maskin. anyhow, aziz kom kl sju som en frisk vind, han hjælpte mig med resten, och imorrn borde det gå mkt bættre, hoppas jag!
svettades som en dnu också, før jag hade ångest øver att jag inte fixade det.

nu ær vi på biblioteket. har lånat typ fem bøcker, så nu har æntligen jag med nått att læsa, inte bara elin ;)

hmm.. har kommit en ny svensk också, antagligen den sista, før fler får vi inte plats på mini- gilde. anyhow, han ær kanske længst i sverige. skåning ær han också.
ciao.

ok. det har blivit bättre här. vi har flyttat, så nu bor vi tillsammans med johan och theo. i en lägenhet som är bättre och ligger mer centralt.
och jobbet. jag har fått en ny kompanjon, det är en superrar man som heter aziz. han är suverän. han high fivar titt som tätt och gör att hela den här vistelsen känns lite mer uthärdlig. men det betyder inte att jag inte vill härifrån! för det vill jag. kan inte vänta tills dom här månaderna är över.

elin har sagt att hon ska börja blogga igen, så elin?! när?

det blåser storm här ikväll, är riktigt kallt. jag och bullen har bakat chokladbollar, och ikväll hade vi vår första familjemiddag.

den 29 november är det julfest med jobbet, det ser jag fram emot.

har inte hänt så mycket annars.. hmm.. snart får vi vår första lön, om en vecka! den kommer sitta fint, och det ska den göra på banken.

kan ju även nämna att vem som helst, då menar jag vem som helst, får komma och hälsa på.
visst, det är långt, men det finns tydligen fina ställen att vandra på här, vilket vi kommer erbjuda alla besökare att få göra!
eller om ngn vill komma hit och bo? be my guest.

adios.